Internetåtkomst i Syrien

Historik om internetutveckling i Syrien

Syrien öppnade relativt sent för allmän internetåtkomst. En internetanslutning etablerades i landet år 1997, men i flera år var Syrien det enda anslutna landet i Mellanöstern som inte tillät allmän tillgång hrw.org. I slutet av 1990-talet kunde endast statliga institutioner och ett fåtal individer (ofta via proxyanslutningar genom Libanon) gå online hrw.org. Den försiktiga utrullningen speglade den officiella politiken: regimen under president Hafez al-Assad använde en “långsam” metod, av rädsla för ett fritt informationsflöde. All media i Syrien var hårt kontrollerad, och tjänstemän var försiktiga eftersom internet skulle kunna möjliggöra dissent hrw.org. Till och med Bashar al-Assad (Hafez’ son, som ledde det syriska datorsamfundet innan han blev president) förespråkade att internetåtkomsten skulle utvidgas, men säkerhetstjänsterna motarbetade detta på grund av oro över att “göra det säkert” för ett traditionellt samhälle hrw.org. Offentlig internetåtkomst började egentligen först runt 2000, strax efter det att Bashar al-Assad tog makten thenetmonitor.org.

När internet introducerades växte användningen stadigt, även om den var under tung statlig övervakning. De första internetleverantörerna var statsanknutna, och Syriens telekommunikationsmyndighet (STE) blev den huvudsakliga porten. I juli 1998 var cirka 35 syriska statliga myndigheter online en.wikipedia.org, vilket markerade det första steget mot anslutning. I början av 2000-talet var tillväxten modest – exempelvis fanns det år 2000 endast omkring 30 000 användare (0,2 % av befolkningen) online en.wikipedia.org. Under det kommande decenniet, dock, expanderade tillgången: år 2010–2011 hade ungefär 4,5 miljoner syrier (~20 % av befolkningen) internetåtkomst en.wikipedia.org. Denna period såg viktiga infrastrukturmilstenar, såsom introduktionen av ADSL-bredband år 2003 en.wikipedia.org och spridningen av internetcaféer och mobil internet. Två mobiloperatörer, Syriatel och MTN, lanserade tjänster under 2000-talet, vilket gjorde mobildata (2.5G/EDGE och senare 3G) tillgänglig i stora städer en.wikipedia.org. Från början upprätthöll regeringen strikt kontroll – STE hade en monopol på fast internetinfrastruktur och internationella portar, vilket säkerställde att myndigheterna kunde övervaka och filtrera trafik thenetmonitor.org. Vid slutet av denna period hade Syrien en grundläggande internetstruktur på plats men låg efter i förhållande till regionala kollegor på grund av avsiktligt begränsad expansion och omfattande censuråtgärder.

Aktuell Situation

Internetpenetration och -åtkomst

Trots års konflikt och begränsningar använder miljontals syriska medborgare internet idag, även om exakta siffror för penetration varierar beroende på källa. År 2021 var cirka 8,5 miljoner syrier (46–47 % av befolkningen) internetanvändare en.wikipedia.org. (Detta var en kraftig ökning från ungefär en tredjedel av befolkningen år 2017–2019.) Andra analyser anger en något lägre nuvarande andel – omkring 36 % av syrierna använder internet, vilket fortfarande är mycket lågt jämfört med det regionala genomsnittet på ~74 % pulse.internetsociety.org. Det som är tydligt är att Syrien fortfarande ligger efter de flesta andra länder i Mellanöstern när det gäller anslutning, och rankas nära botten av regionen en.wikipedia.org. Åtkomsten är mycket ojämn geografiskt: urbana områden (som Damaskus, Aleppo, Latakia) har betydligt bättre anslutning än landsbygds- eller krigsdrabbade regioner. Över 55 % av syrierna bor i städer, och dessa områden drar nytta av den befintliga telekominfrastrukturen (inklusive 3G/4G mobilnät i många städer) datareportal.com en.wikipedia.org. I kontrast lider många landsbygdssamhällen och konfliktzoner av skadade nätverk och opålitlig el, vilket gör internetåtkomst sällsynt eller icke-existerande. År av inbördeskrig – inklusive omfattande beskjutning och strömavbrott – har förstört telekominfrastrukturen i delar av landet, vilket har avskurit hela samhällen. Enligt vissa uppskattningar var runt två tredjedelar av landet kopplade från syriska internetleverantörer vid konfliktens höjdpunkt på grund av skador på infrastrukturen och avsiktliga nedstängningar​ aleppo.c4sr.columbia.edu. I dessa områden har människor varit tvungna att förlita sig på alternativa metoder såsom gränsöverskridande mobilsignaler (t.ex. turkiska mobilmaster nära gränsen) eller satellitkopplingar för att komma online​ aleppo.c4sr.columbia.edu.

All internettrafik i Syrien fortsätter att gå genom statligt kontrollerade flaskhalsar. Den syriska telekommunikationsmyndigheten (STE) förblir ryggraden – i stort sett varje fast internetanslutning och mest mobildata trafik passerar genom STE:s nätverk benton.org. Den internationella bandbredden är begränsad till ett fåtal portar: tre undervattensfiberoptiska kablar som landar på Syriens medelhavskust och en över land-fiberlänk genom Turkiet benton.org. Denna centraliserade struktur innebär att regeringen relativt enkelt kan begränsa eller stänga av landets anslutning. Faktum är att hela landets internet har varit svart vid flera tillfällen. Till exempel, i juli 2012 och igen i november 2012, upplevde Syrien nationella internetavbrott när regeringen effektivt stängde ner internetet för att hävda kontroll under säkerhetsåtgärder thenetmonitor.org. Sådana händelser understryker både sårbarheten i Syriens infrastruktur och den stränga regeringens kontroll över åtkomsten.

Överkomlighet och tjänstekvalitet

Internetåtkomst i Syrien är inte bara begränsad – den är också dyr och långsam för många medborgare. Kombinationen av begränsad konkurrens, ekonomiskt sammanbrott och sanktioner har gjort kostnaderna för anslutning relativt höga jämfört med genomsnittliga inkomster syrianobserver.com. Regeringens strikta kontroll över internetleverantörer (och den senaste konsolideringen av mobilsektorn under regimanknutna företag) har inneburit att det finns lite marknadstryck för att sänka priserna. Som ett resultat förbrukar hem-bredband eller även mobildataplaner en betydande del av en genomsnittlig arbetarens inkomst, särskilt mitt i Syriens pågående ekonomiska kris och valutainflation. Utöver kostnaden är tjänstekvaliteten dålig jämfört med globala standarder. Genomsnittliga bredbands hastigheter i Syrien är extremt låga – år 2024 rankades Syrien nära botten (179 av 181 länder) med nedladdningshastigheter som i genomsnitt endast är 4,6 Mbps en.wikipedia.org. Många användare upplever frekventa avbrott eller strypning. Stadsanvändare kämpar ofta med överbelastade nätverk, medan Landsbygdsanvändare (om de överhuvudtaget har någon åtkomst) kan få endast grundläggande 2G/3G-anslutningar. Bristen på investeringar i modern infrastruktur (ingen spridd 5G, begränsad fiber-till-[hemmet], etc.) innebär att Syriens digitala erfarenhet präglas av lågbandbredd och pålitlighetsproblem. Denna kombination av höga kostnader och låg kvalitet begränsar ytterligare det effektiva användandet av internet, eftersom många syrier helt enkelt inte har råd med regelbunden åtkomst eller kämpar med anslutning som är för långsam för moderna applikationer.

Censur och statlig kontroll

Syrien har en av de mest kraftfulla censur- och övervakningsmiljöerna i världen. Den styrande Ba’athregimen har från början behandlat onlineutrymmen som en förlängning av sin auktoritära kontroll. Internetcensur i Syrien är omfattande – tusentals webbplatser har varit eller är förbjudna av politiska eller säkerhetsrelaterade skäl en.wikipedia.org. Under åren har syriska myndigheter filtrerat nyhetswebbplatser, oppositionsbloggar, kurdiska och islamistiska webbplatser, och till och med populära sociala medie- eller meddelandeplattformar som bedöms hotande. Innan 2011 var plattformar som Facebook, YouTube och Twitter officiellt blockerade i Syrien en.wikipedia.org. (Dessa förbud lyftes kort i början av 2011 i en beräknad åtgärd, precis när protesterna under den arabiska våren spred sig, eventuellt för att stilla allmänheten eller för att bättre övervaka online diskussioner en.wikipedia.org.) Även när webbplatser är tillgängliga står användare ofta inför utbredd övervakning. Regeringen övervakar internetanvändning mycket noggrant – tillämpar teknologier som djup paketinspektion för att spionera på trafiken – och har arresterat medborgare för vad de postar online en.wikipedia.org. Lagt vaglagt och vagt formulerade lagar mot cyberbrott och falska nyheter används för att fängsla bloggare och sociala medier-användare, vilket skapar en klimat av rädsla. År 2009 hade Syrien fått en plats på Reporters Without Borders’ “Fiender till internet”-lista (och kallades senare en fullständig “spionstat”), vilket återspeglar dess systematiska förtryck av onlinefrihet en.wikipedia.org thenetmonitor.org.

Kontroll över internet utövas också genom statens monopol över infrastrukturen. Eftersom i stort sett alla anslutningar går genom regeringskontrollerade noder kan myndigheterna fördröja internet eller stänga av åtkomst i specifika regioner under militära operationer eller oroligheter. Under hela inbördeskriget utnyttjade Assadregimen upprepade gånger denna förmåga. Förutom nationella avbrott har det förekommit många lokala nedstängningar – till exempel stängdes internet och mobilnät i rebellområden regelbundet av under belägringar eller offensiver. Allt detta har lett till att syriska internetanvändare praktiserar självcensur och använder kringgånde verktyg. Många syrier använder VPN eller proxies för att få tillgång till blockerade innehåll eller för att kommunicera på ett säkrare sätt, även om även VPN-användning tekniskt sett är olaglig och VPN-tjänster ofta själva blir mål för blockering. Noterbart är att Voice over IP (VoIP)-tjänster (som Skype) har blockerats helt och hållet, vilket kräver slags lösningar för den som försöker göra internetbaserade samtal en.wikipedia.org. Kort sagt, det nuvarande internetlandskapet i Syrien är ett där staten hårt övervakar vilken information som kan nås och straffar dem som korsar röda linjer online.

Effekter av konflikt på digital anslutning

Den pågående syriska konflikten sedan 2011 har haft en förödande effekt på landets digitala anslutning. Fysisk infrastruktur har blivit allvarligt skadad av kriget. Fiberoptiska kablar, telefonväxlar, mobilmaster och elnät har förstörts eller störts av bombningar och strider, särskilt i hårt drabbade städer som Aleppo, Homs och Deir ez-Zor thenetmonitor.org. I vissa områden kunde reparationspersonal inte på ett säkert sätt underhålla nätverken, vilket ledde till långvariga avbrott. Den territoriella fragmenteringen av Syrien under kriget skapade också ett lapptäcke av anslutning. Regioner utanför statlig kontroll var tvungna att hitta alternativa sätt att ansluta: till exempel förlitade sig oppositionshållna samhällen i norra Syrien ofta på smugglad utrustning och gränsöverskridande internet från Turkiet, såsom långdistans-Wi-Fi-länkar eller turkiska mobil-SIM-kort​ aleppo.c4sr.columbia.edu. I andra fall användes satellitinternet av journalister, humanitära grupper eller civila där marknäten hade fallit​ aleppo.c4sr.columbia.edu. Dessa improviserade lösningar var kostsamma och kunde endast betjäna en bråkdel av befolkningen. Under tiden, inom de statligt kontrollerade zonerna, stängde staten ibland med avsikt av internet och kommunikation i rebellområden som en krigsmetod (i praktiken använda anslutning som påtryckningsmedel). Resultatet var en d digital klyfta som fördjupades av konflikten: människor i Damaskus eller Latakia kunde kanske fortfarande komma online (om än under övervakning), medan de i belägrade Östra Ghouta eller på landsbygden i Idlib sänktes i digital isolering under långa perioder.

Krigets påverkan syns också i Syrien övergripande anslutningsmått. Under de sämsta krigsåren rasade Syrien totala internetbandbredd och antal aktiva anslutningar. En analys 2015–2016 visade att ungefär bara en tredjedel av landet hade någon regelbunden tillgång till syriska internettjänster, medan resten var offline på grund av krigsskador eller frånkoppling​

aleppo.c4sr.columbia.edu. Även om viss stabilitet har återvänt till delar av Syrien fortsätter avbrott att förekomma. Elbrist (dagliga strömavbrott) och brist på bränsle för generatorer innebär att även där nätverksinfrastrukturen är intakt, är det en utmaning att hålla den i drift. Följaktligen, även om Syriens officiella internetpenetration långsamt har ökat igen under de senaste åren, är upplevelsen på plats i många områden en av intermittent anslutning. Konflikten har också stoppat uppgraderingar och underhåll av nätverket – till exempel har planer på att expandera fiber-bredband eller rulla ut nätverk av nästa generation skjutits upp eller minskats. Många telekomanläggningar som blev förstörda har ännu inte återuppbyggts, särskilt i oppositionskontrollerade eller tidigare omstridda regioner. Alla dessa faktorer har dragit tillbaka Syriens internetutveckling med flera år: landet kommer att kräva betydande återuppbyggnad av sin digitala infrastruktur under efterkonfliktåren för att återfå och förbättra anslutningen.

Utmaningar för internetåtkomst

Syrien står inför många utmaningar när det gäller att säkerställa utbredd, pålitlig och öppen internetåtkomst. Nyckelhindren inkluderar:

• Förstörd infrastruktur: Efter över ett decennium av krig är mycket av Syriens telekominfrastruktur i dåligt skick. Stridsoperationer har slagit ut mobilmaster, klippt fiberoptiska linjer och skadat växlingscentraler. Som ett resultat förblir stora delar av landet fysiskt frånkopplade. Enligt en uppgift hade krigsskador och avsiktliga nedskärningar skilt omkring 2/3 av Syrien från sitt internetnätverk vid konfliktens höjdpunkt ​aleppo.c4sr.columbia.edu. Återuppbyggnad av denna infrastruktur är en långsam, kostsam process, hindrad av fortsatt instabilitet och brist på fonder.
• Statlig övervakning och kontroll: Den syriska regeringens hårda grepp om internetet utgör en grundläggande utmaning för fri åtkomst. Eftersom staten “äger infrastrukturen,” kan den praktiskt taget göra vad som helst – övervaka, filtrera, avlyssna trafik på eget bevåg​ syriadirect.org. Avancerade övervakningsverktyg används nationellt. Runt 2010–2011 installerade myndigheterna amerikanskbyggda Blue Coat-brandväggar och system för djup paketinspektion (DPI) för att dramatiskt förbättra sin övervakning och blockingkapacitet​ syriadirect.org. Detta innebär att användare i Syrien ständigt är under övervakning; varje e-postmeddelande, chatt eller webbsida kan bli registrerad. Sådan övervakning har reella konsekvenser: aktivister och vanliga medborgare har blivit arresterade (och t.o.m. rapporterats döda) efter att regeringen avlyssnat deras onlinekommunikationer ​thenetmonitor.org​syriadirect.org. Övervakningsklimatet kränker inte bara privatlivet och yttrandefriheten, det avskräcker också människor från att fullt ut utnyttja internet, med vetskap om att alla onlineaktiviteter kan spåras. Tills denna övervakningsapparat reformeras kommer syrierna att sakna en säker och öppen internetupplevelse.
• Cybersäkerhetshot: I konflikten har Syriens internet blivit en slagfält för cyberkrigföring. Pro-regim hackargrupper – mest berömda Syriska elektroniska armén (SEA) – har genomfört många cyberattacker. Stödda (åtminstone tyst) av regeringen, har SEA riktat in sig på oppositionsaktivister, oberoende medier och till och med internationella organisationer genom att förstöra webbplatser, phishing av sociala mediekonton och sprida malware ​thenetmonitor.org. Inom Syrien utgör malwareattacker en ständigt närande hot: det har förekommit fall av falska chattapplikationer eller programvara som cirkulerat bland rebellstödare som i hemlighet tar över enheter, spionera genom kameror och extrahera data ​syriadirect.org. Dessa cybersäkerhetshot har lett till arresteringar och utsatt liv (t.ex. hackade platsdata för fältsjukhus användes påstått för att samordna bombningar)​ syriadirect.org. Å andra sidan har syriska oppositionsaktivister och internationella hacktivister också deltagit i cyberoperationer (såsom att läcka regerings e-post eller kartlägga regimens övervakningsutrustning​ eff.org). Sammanfattningsvis gör närvaron av cyberattacker och bristen på robust cybersäkerhetsskydd det syriska internet till en mycket fientlig miljö. Användare står inför inte bara censur utan också risken för hackning och malware, med liten tillgång till cybersäkerhetstjänster (eftersom många västerländska säkerhetsverktyg är begränsade av sanktioner).
• Internationella sanktioner och isolering: Globala sanktioner mot Syrien har oavsiktligt skapat ett “digitalt embargo” som hindrar internetåtkomst. USA:s och EU:s sanktioner – riktade mot Assadregimen – begränsar exporten av många teknologier, mjukvaror och onlinetjänster till Syrien. Detta har resulterat i att vanliga syrier blivit förbjudna att använda stora västerländska online plattformar och verktyg​ en.wikipedia.org. Till exempel är appbutiker, betalningstjänster och många molnbaserade verktyg (Google-tjänster, Apple-tjänster, Amazon Web Services, Zoom, Netflix, etc.) officiellt stängda för syriskt territorium​ en.wikipedia.org. Även när vissa grundläggande tjänster är tillåtna tenderar internationella teknikföretag att “överkomma” sanktioner för att undvika juridiska risker​ accessnow.org. Följaktligen finner syrierna sig omöjliga att ladda ner populära applikationer, uppdatera mjukvara eller få åtkomst till e-lärande plattformar – vilket breddar den digitala klyftan. Sanktioner innebär också att nätverksutrustning och hårdvara är svårare att få. Telekomföretag i Syrien har svårt att importera avancerade routrar, switchar och delar som behövs för expansion eller reparation, eftersom många leverantörer vägrar att skicka till Syrien. Även om sanktioner har undantag för humanitära varor har den d digitala sektorn till stor del lämnats utanför. Denna isolering har lämnat Syrien teknologiskt efter och dess internetinfrastruktur föråldrad. Det är ett dubbelkantigt svärd: sanktioner syftar till att trycka på regimen, men de har också “berövat miljontals syrier digitala tjänster”, som människorättsorganisationer har anmärkt​ accessnow.org. Att lyfta eller mildra vissa teknikrelaterade sanktioner är en komplex politisk fråga, men tills dess kommer Syriens anslutning att förbli begränsad av mer än bara sina interna politik – den är också begränsad av internationella hinder.

Framtidsutsikter och prognoser

Ser man framåt beror framtiden för internetåtkomst i Syrien både på inhemska utvecklingar och internationellt stöd. På den optimistiska sidan, skulle varje förbättring i Syriens politiska och säkerhetssituation sannolikt ge omedelbara vinster för digital anslutning. Om konflikten ytterligare avtar och återuppbyggnaden accelererar, kan vi förvänta oss ansträngningar att återuppbygga skadad kommunikationsinfrastruktur i stora städer och utöka nätverken tillbaka till underbetjänade områden. Den syriska regeringen har tillkännagett ambitiösa planer för en “d digital transformation till 2030,” inklusive projekt som en ny “Teknikstad” nära Damaskus för att stimulera IT-sektorn syrianobserver.com. Tjänstemän framhäver dessa initiativ som steg för att modernisera Syriens ekonomi och komma ifatt regionala telekomframsteg (liknande tekniska nav i Gulfstaterna) syrianobserver.com. Det finns också tecken på gradvisa framsteg i telekomsektorn: till exempel licensierade Syrien en tredje mobiloperatör (Wafa Telecom) år 2022 för att tävla med Syriatel och (den nu åtgärdade) MTN en.wikipedia.org. Inträdet av ett nytt företag skulle, i teorin, kunna förbättra mobil täckning och minska konsumentkostnader genom konkurrens. Sådana utvecklingar tyder på att, åtminstone på papper, har Syrien möjligheter att expandera internetåtkomst och anamma nyare teknologier (som eventuellt rulla ut 5G eller bredda fiberoptiska nätverk) under de kommande åren.

Det finns dock betydande utmaningar med att realisera dessa förbättringar. Regimens historik när det gäller att genomföra teknikinitiativ är dålig – tidigare löften (som att lansera en syrisk kommunikationssatellit senast 2018) materialiserades aldrig syrianobserver.com. Många observatörer är skeptiska till att den tillkännagivna “Teknikstaden” eller planer för digital transformation kommer att bli mer än retorik, med tanke på landets fruktansvärda ekonomiska tillstånd och regimens fortsatta fientlighet mot fria informationsflöden syrianobserver.com. Utan betydande reformer kommer de faktorer som hindrat internetåtkomst tidigare att bestå: hög censur, övervakning och centraliserad kontroll kan förvandla ny infrastruktur till bara ytterligare ett verktyg för auktoritarism snarare än en offentlig nytta syrianobserver.com. Överkomlighet kommer också att förbli ett problem – med en ekonomin i ruiner och utbredd fattigdom kanske stora delar av befolkningen inte har råd att betala för internettjänster även om de blir tekniskt tillgängliga. Frekventa elavbrott och brist på bränsle måste lösas för att något uppgraderat digitalt nätverk ska fungera pålitligt.

Den internationella aktörernas roll kommer att vara avgörande för Syriens internetframtid. Globala och regionala organisationer kan hjälpa till att återuppbygga telekominfrastruktur som en del av en bredare återuppbyggnad efter kriget (till exempel finansiering för att återupprätta fiberkablar, återställa mobilmaster eller etablera samhällsinternetcentrum). Det har riktats uppmaningar från civilsamhällesgrupper för att säkerställa att syrierna inte lämnas utanför i den digitala sfären. Digitala rättighetsorganisationer har uppmanat att vissa teknikrelaterade sanktioner bör lyftas för att hjälpa till att återhämta Syriens anslutningar. I början av 2025 vädjade över 160 NGO:er och syriska-amerikanska grupper till den amerikanska regeringen att utvidga sanktionerna för att omfatta internetåtkomst och mjukvara, och påpekade att nuvarande restriktioner har “hindrat människor i Syrien från att få tillgång till internet, mjukvaror och digitala tjänster” som behövs för återuppbyggnad accessnow.org. Skulle sanktionerna mot kommunikationsutrustning och onlinetjänster mjukas upp, kunde företag som Google, Apple och andra gradvis återställa åtkomster till sina plattformar för syrierna, vilket skulle möjliggöra för dem att använda smartphones och onlineverktyg lagligt och säkert. Detta skulle kraftigt underlätta utbildning, affärer och integration med den globala digitala ekonomin. Även utan fullständig borttagning av sanktionerna kan humanitära initiativ ge interimistiska lösningar – till exempel satellitinternetnav i avlägsna områden eller program som erbjuder subventionerad anslutning till skolor och sjukhus.

När det gäller internetexpansion kommer mycket att bero på stabilitet och styrning. Om Syrien rör sig mot fred och eventuellt politisk försoning kan investeringar från utlandet (potentiellt från allierade länder som Ryssland, Kina eller Iran, som har färre kval för sanktioner) flöda in för att uppgradera nätverken. Under ett bästa scenario kan Syrien under det kommande decenniet se sin internetpenetration stiga närmare det genomsnittliga i Mellanöstern (som ligger över 70 %), vilket innebär att tiotals miljoner fler syrier kommer online. Nya undervattenskablar eller nätverkslänkar kan etableras för att öka bandbredden, och moderna 4G/5G-mobil tjänster kan utvidgas till fler städer och landsbygdsdistrikt. Å andra sidan, om konflikten eller hårdhänt styre fortsätter, kan Syrien förbli en av de minst anslutna och mest censurerade digital miljöerna i världen. Hjärnförlusten av teknikproffs kommer att fortsätta, och landets ungdomar kommer att bli ytterligare isolerade från de online-möjligheter som deras kollegor på andra ställen åtnjuter.

Sammanfattningsvis hänger framtiden för internetåtkomst i Syrien i vågskålen. Ingredienserna för förbättring – en ung befolkning som vill koppla upp sig, latent efterfrågan på information och potentiellt internationellt stöd – finns på plats. Det finns konkreta förslag och initiativ på bordet för att återuppbygga och expandera nätverket. Ändå kommer meningsfulla framsteg att kräva övervinna ihållande utmaningar: att återuppbygga infrastruktur, upphöra med avsiktliga nedkopplingar, göra tillgången överkomlig och lätta på det strikta kontroll som länge har kvävt Syriens digitala liv. Om dessa hinder kan åtgärdas kan syrierna äntligen uppleva ett mer öppet och robust internet under de kommande åren, och hjälpa till att sammanlänka landet igen och förena det med den större världen. accessnow.org​